Ursäkta, men jag har nog lite föööör mÃ¥nga högskolepoäng för att plocka upp diskmaskin…

Hej vänner! Idag har jag fått knäpp och ansöker till en massa distansutbildningar. Nåja 5 stycken ivf. Tanken på att komma ifrån detta socialt utmattande jobbet gör att jag orkar med de sista veckorna. Både jag & Sofia har gråtit på jobbet idag. Vissa dagar är hemska. Människorna i telefonerna är hemska. Och all energi har tagit slut när det blir eftermiddag. Man känner för att skälla på alla sina nära och kära men när man ringer kommer man bara till en automatisk kvinnas röst som ber en lämna meddelande. Finns det ingen?

Jag ska ta ett beslut och bara tänka pÃ¥ mig själv och mitt välmÃ¥ende när jag drar. Aldrig mer ett jobb som tar sÃ¥ mkt energi. Jag ska utveckla det jag är bra pÃ¥… Bygga upp mig själv. Det ska bli bra… Hoppas jag…
NYA TAG!

Det är höst mina vänner!

Okej, jag måste börja blogga mer. Det är så roligt när man väl är igång, för man uppskattar saker som händer runtomkring en mycket mer. Man funderar runt dem mycket för att skriva om det sen. Tyvärr har jag en tendens att bli lite emo alternativt kryptiskt. Men det är bara något som kommer med på köpet. So deal with it ook?

Jag längtar väldigt mycket till London.

Panic on the streets of Gothenburg

Jag vet helt enkelt inte alls vad jag ska ta mig till med mig själv. Fryser i min lägenhet på berget. Har varit förkyld vilket är trist. Ska banne mig bli frisk nu. Imorrn ska jag börja body pumpa. I helgen kommer mor & far.

Min vän Ylva var här i helgen med sin hund. Det var ett bröllop som lockade ner, men även jag fick mig en dos Ylvagina. Vi gick promenader, ältade och hade tenta-ångest. Hur jag lyckades med det vet jag inte, men där var den. All ångesten förvandlades till nåt helt annat sedan.
Mitt liv är konstigt nu. Så mycket är så bra som det aldrig varit förut. Samtidigt känns så mycket så dåligt som det aldrig varit förut. Schitzofrent värre. Jag hoppas allt kommer balanseras ut snart. Jag vill att London ska bli bra! Jag vill inte ur askan i elden.
Jag ramlade i en trappa i London hos Jon. Han tände lampan precis när jag skulle börja gå ner för trappan och jag blev nog rädd så jag bara gled ner. Trodde jag skulle lyckas rädda situationen men när trappan krökade flög jag ner och in i en dammsugare. Där låg och jag skrattade medan Jon trodde han skulle få ringa ambulans alt rulla in mig i en matta och dumpa mig nånstans.
”I was trying to save you but you were already gone”
Jag skrattade hela dagen efter Ã¥t detta fallet. Det är sÃ¥ sjukt generande och pinsamt att ramla sÃ¥där… Varför är det sÃ¥? Det gÃ¥r liksom aldrig bort den skämmiga känslan även om man inte kan rÃ¥ för att man ramlar.
När jag kom hem prata jag med Jon pÃ¥ msn om min flygrädsla. Hur jag ”hate the feeling of airpockets and you know you’ve fallen a couple of hundred meters”
Jon: ”Really… coz you looked so natural at falling”
Jag skrattar fortfarande när jag tänker på mitt trappfall. Dock skrattar jag inte åt blåmärket.

London today, baby, maybe?

Den stora frågan för dagen är: Ska jag lyckas ta mig till London idag eller inte? Verkar som det är krafter större än mig som arbetar för att hindra min transport till den stora staden over there. Jag dricker sprit halv tolv på dagen och ska bege mig ner mot stan för att äta sen ta flygbussen, så jag hoppas verkligen det är värt det denna gång!

Byebye hello

29 nov har jag bokat biljett härifrÃ¥n till London. Onewayticket. Sooo excited! Ska över en weekend i september och ska pÃ¥ tvÃ¥ intervjuer som jag är bokad pÃ¥ hittills… Peppen är mig övermäktig! Riktigt längesedan jag kände sÃ¥n inspiration och glädje som jag gör nu. Jag har sÃ¥ mycket tankar och idéer, brainstorming hela tiden. Hoppas jag lyckas hÃ¥lla ihop skutan. Hoppas jag inte sabbar nÃ¥t. Hoppas det gÃ¥r bra.

”I say a silent prayer to the lord above i made it through and i’m still alive and sound”

the quiz

You look nice alright and I like the way you nod after everything I say like it actually means something to you And I like your record collection Townes and Jens with a hint of Rickie Lee And you’ve cleaned up the bathroom, made a really nice soup but a bit too much sci-fi in your shelf with DVDs But there’s some things you need to know about me: I’m weak right now, real weak right now I need proof before I dare to open this heart so I prepared a quiz for you: Would you freak out if I said I liked you? Do you walk the line? Is your IQ higher than your neighbour’s? And is it very much higher than mine? Can you sleep when I grind my teeth? Do you look away if I slob when I eat? Will you let me be myself? Can you at all times wear socks? because I’m still scared of feet Do you talk in the middle of Seinfeld? Do you read more than two books a month? Do you get racist or sexist when you’ve had a few? Is it fine if I make more money than you? Have you slept with any people I work with? Is there anyone you’d rather wish I’d be? Do you still keep pictures of old girlfriends? Are they prettier than me? And if I’d fall, would you pick me up? If I fall, will you pick me up?

Jag rear ut min själ – allt ska bort!

Jag säljer av halva mitt bohag. Det ger mig en sÃ¥n rensande känsla. Det känns bra. Garderoben mer än halveras. Soffan ska bort. TV:n är borta. Fascinerad över att folk vill köpa mitt skräp, men det gör dem…

Flyttplanerna börjar ta verkliga format. Allt är nästan spikat. Det känns rätt och jag måste gå på den känslan. För mycket är idiotiskt med att ge upp så mycket som går bra. Men man måste ju chansa. Det kommer öppna sig andra möjligheter. Det kommer bli bra!