Fröken Rekordeligs usla vecka

Usel vecka med ett uselt avslut kan man väl sammanfatta mina känslor för mitt nuvarande tillstånd. Som framgår lite av föregående inlägg har jag haft problem med min röst. Förutom kyssförbudet (som påverkade mitt liv bagatellartat, om än inte alls) så gav läkaren mig talförbud. ”Röstvila” kallade han det på sjukskrivningspappret som jag fick med mig därifrån sent på måndagskvällen tillsammans med ett recept på antibiotika och slemlösande.

Heshet är diagnosen. Men alltså, jag har varit hes förut, det här var snarare ljudlöst. I måndags fick jag knappt fram ett pip. DUKTIG FLICKA som man är drog man ju på sig kläderna och gled ner till jobbet. Eftersom jag har den typ av jobb som jag har (receptionist) så ”måste” jag informera resten av personalen om mitt hälsotillstånd. Det är ju helt omöjligt för mig att sköta mitt jobb utan röst, så jag ringde in förstärkning från Manpower. Men en timme fick jag uthärda på egen hand och försöka hitta på sätt att kommunicera utan röst. Jag försökte vid ett tillfälle få hjälp av vår VD som råkade gå förbi och när jag försökte prata så gapskrattade han rakt i ansiktet på mig. Han gjorde likadant idag när jag (trots att jag eg är sjukskriven till den 26) gick till jobbet som fröken rekordelig sig bör. Men ush vad jag ångrar mig. För det första är jag inte frisk nog och jag pratade mer än jag borde gjort. Inte så konstigt kanske med tanke på att jag varit knäpptyst i en vecka! Jag blev helt svettig och fick ont i huvudet som fortfarande håller i sig och ont i halsen. Och tillråga på allt, så räckte inte julklapparna till mig…

Så vid 13.00 gick jag från jobbet utan julklapp. Eller jo en hade jag med mig, den som vår VD köpt till oss alla. Varje år väljer han ut en bok till varje anställd och jag fick Bob Hanssons nya bok. Jag tycker det är så grymt hur han lyckas pricka in så exakt. Förra året höll jag på kissa ner mig av skratt när jag såg omslaget på min bok. Det var två brudar som gör blue steel och tar kort på sig själva. How could he know?! Boken var iförsig skit, för jag försökte läsa den häromdagen. Kunde inte sova så jag hann läsa tre kapitel av detta Sex in the city wannabe-svensköversatta-namedroppar-new york-skit. Sen bestämde jag mig för att ta Daniels lärares råd till mig att livet är för kort för att hålla på läsa dåliga böcker och ska sluta läsa den. Började istället på den tredje Stieg Larsson boken igår. Kunde inte sova då heller. Men den är betydligt bättre.

Nu ska jag hursomhelst vända all denna uselhet till något bättre. Har köpt badsalt och ska bada badkar. Kan nästa kalla det en hobby sen jag flyttade hit, att bada badkar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.