Apatidrabbad mitt i packandet

Jag sitter på jobbet och tänker på listor jag ska göra på allt som jag måste fixa innan jag flyttar. Jag känner en energi växa och jag kan inte sluta längta efter att kl slår 13.00 och jag får gå hem & skrida till verket. I tankarna har jag hög musik på [jag undviker medvetet att säga vad] och rusar runt i lägenheten och får osannolikt mycket gjort. Kartongerna växer, kaninkluttarna försvinner, disken likaså och så vidare…

Klockan slår 13.01 och jag börjar färden hem. Efter lite oväntade hinder på vägen dit anländer jag innanför dörrarna strax efter kl 14.00 och då är den här flyttar-lusten som bortblåst. Jag känner mig trött som mitt i natten, vill bara äta arraksbollar och slösurfa på nätet – fast allra helst bara sova. Jag förstår inte hur jag tar mig från de två olika totalt kontrasterande tillstånden! Det är förmodligen en alldeles normal mänsklig faktor som ligger bakom, men varför kan inte energi-pepp-känslan infinna sig just när man är har praktiska möjligheter att göra något med den?
Snart är jag citychick! Till höger ser ni min blivande planlösning. Längtar…
En lista på saker jag verkligen uppskattar med min nya lägenhet [mest för att få prova listfunktionen här i bloggen]:
  1. LÄGET – kan promenera nästan överallt dit jag i mitt normala liv brukar vara
  2. STORLEKEN – gött att få vräka ut sig lite
  3. BALKONGEN – tänker på vin, vädring & blommor i lådor
  4. BASTU – behöver jag utveckla?
  5. BADKAR

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.