Publicerat

When I’m dreaming of you…

Så inatt kunde jag inte sova. Jag låg och vred mig hur många ggr som helst innan jag äntligen framåt halv fem somnade om igen. Då kom drömmarna varav en jag minns. Jag hade opererat ett nytt ansikte. Bara det att det var ett killansikte med stora öron. Jag tyckte det var jättesnyggt även om man såg att det nya ansiktet inte riktigt vuxit in ännu. Man såg kanten vid ögonen osv. Och folk tittade så mycket på mig.

Jag berättade min dröm för mamma och pappa idag. Pappa skulle givetvis bräcka mig med 3 drömmar som han haft nyligen.

  1. Han blev skjuten i ansiktet med knappnålar. I heela ansiktet så det blev perforerat och han såg ut som en stor pormask.
  2. Han badade i Atlanten och en jättetsunami kom. Jimmie försvann.
  3. Han trilla ner i en vulkan.
Publicerat

Apropå kissa…

Jag läste Kittys krönika idag i Punkt.se när jag satt och vänta på en pizza.

http://www.aftonbladet.se/punktse/kolumnister/kittyjutbring/article1507089.ab.

PRECIS sådär har jag gjort! Jag är också en man vill ha med i flygplanet [förutom att jag är sjukligt flygrädd och kan creep out den mest modiga när jag får mina anfall] för att jag har också slängt mig efter en mobil i en toalett. Ledsen att behöva berätta det så här Pernilla, men för rätt så längesen tappade jag din mobil i toaletten på Vasastan. Jag vet att det var längesen för dem som jag var med den kvällen har varit i Asien och rest ganska länge nu. Den stora skillnaden är att det var inte nån annans kiss jag äcklade ner mig med. Inte ens mitt eget faktiskt – jag hade inte börjat kissa innan den trilla ur bakfickan och plopp ner i avloppet. Första impulsen följdes – RÄDDA DET MATERIELLA! Och jag fick upp den. Linda in den i papper. Kissade. La den i bakfickan. Tvättade händerna noga och visslade ut från toaletten.

Lugn, den har tvättats både en och två ggr med spritservetter m m. Den är ren nu. Dessutom säger de att toalettvattnet ska va drickbart.
Åh, vad jag behöver en ny mobil…

Publicerat

Fröken Rekordeligs usla vecka

Usel vecka med ett uselt avslut kan man väl sammanfatta mina känslor för mitt nuvarande tillstånd. Som framgår lite av föregående inlägg har jag haft problem med min röst. Förutom kyssförbudet (som påverkade mitt liv bagatellartat, om än inte alls) så gav läkaren mig talförbud. ”Röstvila” kallade han det på sjukskrivningspappret som jag fick med mig därifrån sent på måndagskvällen tillsammans med ett recept på antibiotika och slemlösande.

Heshet är diagnosen. Men alltså, jag har varit hes förut, det här var snarare ljudlöst. I måndags fick jag knappt fram ett pip. DUKTIG FLICKA som man är drog man ju på sig kläderna och gled ner till jobbet. Eftersom jag har den typ av jobb som jag har (receptionist) så ”måste” jag informera resten av personalen om mitt hälsotillstånd. Det är ju helt omöjligt för mig att sköta mitt jobb utan röst, så jag ringde in förstärkning från Manpower. Men en timme fick jag uthärda på egen hand och försöka hitta på sätt att kommunicera utan röst. Jag försökte vid ett tillfälle få hjälp av vår VD som råkade gå förbi och när jag försökte prata så gapskrattade han rakt i ansiktet på mig. Han gjorde likadant idag när jag (trots att jag eg är sjukskriven till den 26) gick till jobbet som fröken rekordelig sig bör. Men ush vad jag ångrar mig. För det första är jag inte frisk nog och jag pratade mer än jag borde gjort. Inte så konstigt kanske med tanke på att jag varit knäpptyst i en vecka! Jag blev helt svettig och fick ont i huvudet som fortfarande håller i sig och ont i halsen. Och tillråga på allt, så räckte inte julklapparna till mig…

Så vid 13.00 gick jag från jobbet utan julklapp. Eller jo en hade jag med mig, den som vår VD köpt till oss alla. Varje år väljer han ut en bok till varje anställd och jag fick Bob Hanssons nya bok. Jag tycker det är så grymt hur han lyckas pricka in så exakt. Förra året höll jag på kissa ner mig av skratt när jag såg omslaget på min bok. Det var två brudar som gör blue steel och tar kort på sig själva. How could he know?! Boken var iförsig skit, för jag försökte läsa den häromdagen. Kunde inte sova så jag hann läsa tre kapitel av detta Sex in the city wannabe-svensköversatta-namedroppar-new york-skit. Sen bestämde jag mig för att ta Daniels lärares råd till mig att livet är för kort för att hålla på läsa dåliga böcker och ska sluta läsa den. Började istället på den tredje Stieg Larsson boken igår. Kunde inte sova då heller. Men den är betydligt bättre.

Nu ska jag hursomhelst vända all denna uselhet till något bättre. Har köpt badsalt och ska bada badkar. Kan nästa kalla det en hobby sen jag flyttade hit, att bada badkar.

Publicerat

Röstlös

Igår tappade jag min röst. Med tanke på att jag fått veta – tack vare facebook – att jag är ”Most talkative” ställer det ju helt enkelt till en del. Att jag dessutom har ett jobb där jag bara pratar, pratar, pratar gjorde att jag vaknade med lite panik vid 6-tiden imorse. Jag funderade på hur jag skulle lösa det på måndag. Hyra in nån från Manpower, skicka ut mail till kontoret att jag inte kan prata etc etc… Jag höll på med denna tankeverksamhet jättelänge samtidigt som jag försökte förstå varför min kyl/frys låter som den kämpar för sitt liv.

Jag försökte försiktigt testa min röst när jag klev upp och insåg att jag borde vara tyst idag. Men när jag ätit frulle och skulle ge mig ut på en promenad efter en morgonkaffe hade jag lite glömt av vad det kan ställa till med att inte ha en röst. Så när jag hoppar in på Egg&Milk och ska beställa en kaffe kommer bara ”krax krax” ut och den lilla servitrisen ser nervöst på mig ”va?”. Jag skrattar lite (utan ljud) och gör ett nytt försök. Får ur mig nåt som liknar ”Kaffe tack” och då börjar hon fnittra. Jag fick kaffe tillslut ivf och satte mig ner för att njuta av detta ställe. Femtitalsinrett amerikansk fik med schyssta möbler, söta servitriskläder och härliga pannkakor till frulle. Hej, detta ska bli mitt nya häng. Alla som hälsar på ska få följa med ner för frulle på Milk&Egg.

Publicerat

Uppsnappat på Hagas julmarknad

En ung man i sina bittra mellantjugoår: ”De har klätt upp sig för det här! De har verkligen gått in för att gå hit! Idioter! Ska vara så juliga som möjligt”

Äldre man i svart rock, kommer ut från en chokladaffär med en liten påse på ena fingret: ”Den här kan man ju inte bära omkring på det ser ju fjantigt ut. Du får bära den”
Och ger den till sin fru.

Ett reportage om manlighet.

Publicerat

It’s not PMS it’s you…. no, it’s still you

Jag går in på min blogg och förväntar mig att här ska vara nåt nytt utan att jag uppdaterar själv. Hur knäpp får man bli.

Idag har jag varit irriterad. På väldigt mycket. Men ändå hållit skenet uppe tills jag gick hemåt och ringde mamma och sen min syster. Då fick jag ur mig allt.

Thomas var mig på spåren redan i lördags. Han satt bredvid mig på La Sombrita.
T: ”Ska du ha mens eller?”
C: ”Nä!”
T: ”HAR du mens?”
C: ”NEJ!”
T: ”Du har precis haft mens?”
C: ”Men nej!”
T: ”Antingen så har du haft, har, eller ska ha”
C: ”Aa jag ska väl ha men det beror inte på det HÄR!”

Igår fick jag den. Det kan väl vara det mitt humör beror på.
Nu måste jag sova.

Publicerat

En guldfisk till bokmal

Jag hatar att jag kan läsa böcker och sen totalt glömma av dem. När jag tänker efter känns det som jag läst 5 böcker i hela mitt liv, men jag har ju läst massor. Hittade precis en uppsats jag skrivit i skolan där jag jämfört typ 5 böcker och jag minns att jag läst EN av dem! De andra fyra verkar det som att jag då tyckte vad väldigt bra. Men borta ur minnet är de idag.

Det samma gäller filmer, arbeten och killar.