Women in tech konferens

Hejhej, jag sitter på tåget på väg till Stockholm. Eller på väg och på väg, jag är där om 10 minuter. Jag ska på Women in tech 2018 konferensen. Ska bli mycket spännande, jag ger en rapport senare om vad jag snappade upp. De kommer live streama eventet här om det är något talare ni vill höra:

https://www.viafree.se/program/underhallning/women-in-tech

https://www.youtube.com/user/womenintechse

Jag är extra nyfiken på företagstalet med bland annat Ishtar och Elina. Samt de om robotar och den om blockchains. Breakout sessions kommer också bli superkul!

Köksrenovering

AWA köksblandare

Jag nämnde i en tidigare post att vi har en köksrenovering planerad. Köket (det mesta av det ivf) är beställt och ska levereras den 28 mars.  Det är ett IKEA kök vi bestämt oss för. Men vi har inte köpt allt på IKEA utan en del saker har vi hittat på andra ställen, bland annat köksblandaren, diskmaskinsavstängningen och spishällen. Även fläkten, men den har inte kommit än.

Hela köket är matt svart och kaklet matt vitt. Matt är vår melodi.

Blandaren hittade vi på Amazon (produktlänk). Det är en sån som man kan dra ut själva spolardelen.

AWA köksblandare

AWA köksblandare

Mycket nöjd med detta val och hoppas nyanserna med den matt svarta hon kommer funka bra.

Eftersom den blandaren inte har en diskmaskinsavstängning, så fick vi köpa en separat och vi fastnade för denna. För försäkringsmässiga skäl är det viktigt att ha en som sitter i anslutning till diskbänken.

Nivito

Diskmaskinsavstängning

Spishäll

Slutligen; en helt vanlig spishäll!

Jag återkommer med uppdateringar om vårt framtida kök. Kanske borde visa lite hur det ser ut i dagsläget… Orginalkök från när det byggdes 1979. Med tidigare ägare har målat luckorna i jätteglansigt gul.  Där har ni något att se fram emot!

Sjukdom som aldrig vill ta slut

Oh vi är så sjuka här alltså. Allihop. Det började med Jon i söndags, ungarna vaknade med feber i tisdags och jag blev dålig onsdag kväll/natt. Och alla är fortfarande dåliga.

Sen hade jag värsta erfarenheten igår. Jag ringde till doktorn och fick receptbelagd hostmedicin. Jag hostar så förfärligt (det gör vi alla) så jag får halsont av det. Jag tog också Aiden till doktorn för jag var lite orolig över hur hänging han är och hans feber. Det var ingen fara med honom dock som tur var. Behöver bara vila och repa sig.

Han fick också hostmedicin. Så jag åkte till apoteket och hämtade våra mediciner, samt handlade några nödvändigheter i affären. När jag kom hem upptäckte jag att i påsen med mediciner simmade allt i min kladdiga, svindyra hostmedicin. Jag bröt ihop. Jag är sjuk, trött och var så pepp på att få hjälp med hostan av denna medicin.

Imorse innan frukost beger jag mig tillbaka till apoteket för råd om hur jag ska lösa detta. En fantastisk man i kassan hjälper mig med en helt ny som han varsamt packeterar in och ger mig. Jag grät igen, vilken hjälte. Och denna medicin hjälper verkligen!

Nu hoppas jag bara vi blir bättre snart, detta börjar bli deppigt.

img_20180123_120822-015653753095642639732.jpeg

Skrivkrampande bloggare & dansande tranor

Åh jag vet, skämskudde vad dålig jag är på att blogga! Men till mitt försvar har jag ett jobb, två små barn och har väl inte vanan inne. Det sista är väl det stora problemet, då de två första är ju faktiskt del av ”materialet” till mitt tänkta bloggande. Jaja, jag håller i så kanske jag får in vanan så småningom och blir lite mer regelbunden. Bara jag sätter mig ner och börjar skriva brukar det ju lösa sig. En stor anledning till att jag vill blogga är för att jag är övertygad om att ha en vana att skriva är en riktigt bra vana att ha. Speciellt till en publik (även om det inte måste vara en publik till allt man skriver såklart).

En sak som jag skulle vilja dela med mig om lite mer och som jag nämnde i min årssammanfattning är vår husrenovering. Det är verkligen ”baby steps” och allt går långsamt så vi ska orka och ha råd, eftersom vi gör allt själv)

I våras redan köpte jag en tapet (när den var på rea). Det är en tapet som är väldigt populär i den svenska blogsfären. Men jag har inte bara hakat på en trend, jag är genuint kär i denna tapet. Jag bara älskar känslan och värmen i tapeten! Denna vecka (först) fick vi upp den! Det var vår första mönsterpassade tapet och vi lyckades! Den sitter i hallen och just hallen kommer inte bli färdigt på ett tag, men är så nöjd med att den är uppe nu och man blir så glad när man kommer ner till köket eller hem från jobbet!

Så jag får hålla er uppdaterade på vad som händer på nedervåningen framöver. Vi har köket att se fram emot i april och i samband med det kommer nya enhetliga golv i kök/hall. Så förhoppningsvis kan jag vara lite mer regelbunden på bloggen med uppdateringar angående husrenoveringsprocessen.

Tapeten kommer från Engblad & co och heter Dancing Cranes, om det är någon som missat det i alla andra bloggar tidigare. ;-)

Ha en fantastisk lördag! Puss&kram

2017 Återblicken!

Så en återblick då, det har verkligen varit ett år som gått fort! Som alla år verkar göra efter man fått barn. Svårt att tro hur snabbt tiden försvinner faktiskt. Men jag antar att det är ett bra inlägg att posta ändå, eftersom jag inte bloggar större delen av året, så blir det lite som en introduktion. :D

Januari

I januari förra året bodde vi i en hyreslägenhet i ett område inte långt ifrån där vi bor nu. Vi hade redan bestämt att vi skulle försöka köpa ett hus i området och vi gick på visningar regelbundet. Vi hade också deltagit i budgivningar och förlorat en del. Det gjorde oss lite låga och det kändes som att drömmen om ett hus var förlorat för oss.

Tidigt under januari månad gick vi in i en budgivning (gav öppningsbud och körde stenhårt). Vi vann och syndade för att skriva på papper. Vi hade ett hus! Äntligen!

Januari var också sista månaden som jag var föräldraledig på heltid. Att börja jobba igen skrämde mig lite eftersom det första året med andra barnet hade varit väldigt tufft för mig. Jag sov fortfarande inte bra, delvis pga bebis men delvis på grund av mig själv. Jag var nervös och orolig. Men som vanligt var det helt i onödan eftersom allt blev bra ändå.

Februari

Jag började som sagt jobba i februari, men då kom även mina svärföräldrar och hälsade på. Det var en kort med väldigt upptagen månad. Vi åkte och kollade på ishockey i Södertälje med min svärmors man. Han gillar verkligen ishockey men det är svårt att se något spelas i England där de bor.

Mars

Jag vet att jag sagt typ att varje månad hittills varit väldigt upptagna. Men att kalla mars en stressig månad är inte att överdriva. Vi flyttade, vi renoverade trappan i vårt nya hus, det var mycket på jobbet efter att jag kommit tillbaka och vi hade en konferens med övernattning. Mest om systemet vi jobbar i, men också för lite team building.

April

I april gjorde vi oss hemmastadda i vårt nya hem och våren kom vilket innebar att vi spenderade mycket tid utomhus i vår trädgården, och väntade på var för trädgård som skulle växa fram.

Maj

I maj åt vi alldeles för mycket glass. Vi åkte på kosläpp i Ökna. Ungarna badade i den lilla poolen, men vi skulle köpa en uppblåsbar nästa månad som var väldigt populär hos Aiden.

Juni

I juni hade jag och Jon vår första natt borta från E. Och A, men honom har vi ju lämnat på natten förr. Vi åkte till Stockholm och såg Coheed & Cambria, vilket är Jon’s favoritband kan man säga. Men det var en grym konsert och vi hade väldigt roligt.

Vi spenderade mycket tid i vår trädgård. Bra, eftersom det var en av de stora anledningarna till att vi började titta på ett hus alls.

Inte nog med det, min syster och jag hade också en kväll själva. Vi gick till den lokala fiskrestaurangen i hamnen. Det var väldigt gott, även om vi fick springa in med tallrikarna när det började regna.

Jag upptäckte också att avkomma nr 2 gillar att rita, något föregångaren visat milt intresse för tills alldeles nyligen.

Juli

Juli kom, denna fantastiska mitt-i-sommaren-månad! Jag tog äntligen hand om mina massivt övervuxna rabarber. Det var en lättnad att få det gjort.

Vi cyklade på vår lådcykel hit och dit på små äventyr, med varierad framgång. En gång cyklade vi hem från Oxelösund och de bröt ihop båda två av trötthet. Lite speciellt att bara cykla på när de skriker och gråter. Men vad ska man göra liksom?

Min pappa köpte en liten båt, stor nog att ta ut oss ihop till en ö i skärgården och hur mysigt är inte det. Det var helt OK dessutom med aktiva småttingar. De överlevde och vi behövde inte jaga så mycket. Ser fram emot nästa sommar och att åka ut med båten på öar här utanför.

Vi skaffade oss en trampolin efter mycket om och men. Det visade sig vara väl investerade pengar (av barnens besparingar :)) vilket också grannskapets ungar höll med om.

Mitt i att njuta av sommaren började vi riva tapeter i vardagsrummet, målade taket och väggarna. Alla rum i hela huset behöver göras om, men vi tar det lite i taget.

 

August

Vi har säsongskort på Kolmården och dit åkte vi i augusti. Vi köpte årskortet innan vi visste att vi skulle flytta, så tyvärr blev det inte så många besök under denna sommar. Synd! Men så är det.

Men som ni ser av bilderna behövde vi inte åka till en djurpark för att uppleva naturlivet. En larv höll A & E upptagna en bra stund i somras.

Jag och barnen åkte också och träffade min systerdotter i Stockholm. Vi åkte till en park där det fanns djur och radiobilar. Polisradiobilar.

 

Vi gav oss på ytterligare ett renoveringsprojekt och det var kontoret/gästrummet. Vi började med en tanke att ha det klart till min svärmors besök. Men det lyckades inte och istället fick hon flytta in till E’s rum och hjälpa till med renoveringen! Vi uppskattade verkligen all hjälp med bland annat riva ner tapet. I det rummet målade vi om, målade tak, element och satte in nytt golv. Min Pinterestdröm blev sann! Vi tog också ner dörren för att sätta in en ladugård dörr som jag bestämt, Jon byggde ihop och jag målade.

September

I september åkte min utvecklarkollega och jag till en Meetup i Stockholm, men precis när vi åkt med tåget strax utanför Nyköping så kolliderar det med ett militärt fordon! Lyckligtvis överlevde samtliga! De 3 som var i det militära fordonet (som jag var säker hade dött för hela fordonet flög förbi vårt fönster) behövde bara spendera några dagar på sjukhus. Lite chockerande erfarenhet, men jag klarade mig med ett blåmärke på armen (flög in i hänget där man ska hänga sin jacka)

Förutom allt det åkte vi också till Kolmården igen och grillade den mesta maten. Som sig bör.

Oktober

Det var Evelyns andra månad på förskolan och det gjorde att A & E kom närmre varandra. Är väldigt tacksam att hon trivs så bra där och gick med på hela situationen så snabbt. Jag gick upp i timmar och livet i övrigt började falla på plats. Tog med min  gymväska till kontoret (och sedemera gymmet) mer och mer.

Päronen var redo att plockas och det var definitivt mer än vi kunde hantera! Det tog timmar att bara plocka ner dem! Nästa år blir det lite päronmust tror jag allt!

 

November

November var en mycket konstig månad för mig. Det började med att Jon, jag och barnen flög till England till Jon’s släkt. På fredagen flög Jon och jag vidare till Lissabon och lämnade barnen i deras farmors kärleksfulla händer. Vi hade en långhelg barnfria (med en fruktansvärd Airb’n’b erfarenhet så vi bestämde oss för att boka ett hotell och jag är SÅ glad att vi gjorde det, annars hade hela resan varit förstörd!)

På måndagen flög Jon tillbaka till England för att spendera en vecka med barnen där, medan jag stannade i Portugal för Websummit. Jag mötte upp med min utvecklarkollega och eftersom jag skrivit ganska mycket om konferensen redan så nämner jag det inte igen.

På fredag morgon flög jag tillbaka till England och var så glad att få träffa hela min familj efter en vecka borta. Men jag mådde inte helt bra, på lördag åkte Jon och hans svåger till Twickenham (London) för att kolla på en Rugbymatch och på kvällen skulle vi till min svägerska för mat. Det gick ok men efter maten, började jag få frossa. Jag fick hög feber och den försvann inte riktigt. Så istället för några dagars semester och umgänge med Jon’s familj och shoppa och äta i England igen så blev jag liggandes sjuk.

Vi funderade på att boka om flyget eftersom jag inte visste om jag skulle klara det. Och jag trodde då att jag hade influensan, det är ju inget man vill utsätta ett helt plan för heller. Men vi bestämde oss för att åka. Jag tog febernedsättande med jämna mellanrum och spritade händerna flitigt. Och det gick faktiskt riktigt bra. Jag trodde nog lite att jag var på bättringsvägen. Men på natten, hemma, fick jag feberfrossa igen. Så tidigt den morgonen, innan någon vaknat åkte jag till sjukhuset. Det visade sig vara en allvarlig infektion och jag blev inlagt i 4 nätter. Sånt sjukt dåligt slut, på en sån bra början på månaden!

December

December bjöd på lite snö, en fantastisk, nostalgisk konsert med Henrik Berggren och att vi äntligen kunde hänga upp vår ladugårdsdörr när kittet anlände. Vi firade också mina föräldrars 50-åriga bröllopsdag!

Det har varit ett bra år, och nu när jag tittar tillbaka inser jag varför det gått så fort. Jag har börjat jobba igen, vi köpte hus, renoverade, åkte utomlands, var sjuk. Tillsammans med att försöka få ihop det berömda livspusslet med en 1-åring och en 4-åring. Fint år dock! Nu ser jag fram emot 2018!

Guldbröllopsdag

Mina föräldrar firade sin 50-åriga bröllopsdag i lördags. Och jaa, de gifte sig dagen innan Nyår. Roligt fakta är att Jon’s mammas och hans biologiska pappa (ej nuvarande äktenskap) hade exakt samma bröllopsdag (fem år tidigare dock, och slutade ju tidigare också)

Vi var några som åkte på en kryssning för att fira. Vilket för övrigt var vad vi alltid gjorde på eras bröllopsdag när vi var små. Eller ja, små och små men vi bodde hemma ivf. Så det var lite nostalgiskt också. Det var väldigt roligt och allt gick så bra med barnen. Jag var riktigt överraskad faktiskt. Vi behövde inte jaga, vi kunde äta i en lugn takt och så vidare.

Dock började jag tänka på hur vissa, ofta män, vill hävda att kvinnor har vissa priviligier som de som män inte har, t ex att kvinnor och barn alltid får gå på livbåtar först och inte behöver kriga (dock är kvinnor och barn väääldigt utsatta under krigstider). (Och alltid tas det upp i samband med en diskussion om manliga priviligier så ses snarare som ett försvar än självstående argument). Nu var vi ju på en båt och jag minns när vi själva var små att hela vår familj traskade upp de smala trapporna på båtarna till vår hytt. Det gick ju inte denna gång med vagnar. Vi hade ju nästan inget val än att ta trapporna. Men vi var ju inte ensamma om att vilja ta trapporna, där kämpade vi om plats i de tröga hissarna med unga, starka män och deras duffelväskor med ett par kallingar och en t-shirt och en låda öl. Kom igen! Som min mamma påpekade, sen är det så viktigt att springa på gym!

Sånt där kan verkligen få mig att gå igång. Det borde inte, även om det kanske är sant, därför att det går inte att ändra dem och det slösar bara med min dyrbara energi.

Hur löjligt är det inte då… Och för övrigt, att kvinnor och barn har något slags företräde på livbåtar är en myt. Enda anledningen att det var så på Titanic till exempel var ju för att Kaptenen deklarerade att han personligen skulle skjuta den man som gick före en kvinna eller ett barn. Var var den kaptenen i helgen….

I verkligheten är alltså inte detta ”kvinnliga” priviligie en sanning och det tar verkligen inte företräde över andra vanligt vinnande priviliger – det manliga, och där står vi en 70-årig dam och hennes vuxna dotter och muttrar på en båt helt utan något egentligt resultat.

Moet
Vi gjorde en korg full med mat och snacks och champange och denna serveringsbräda som vi graverat ❤️
Siluetten är min mor och far från deras bröllopsfoto som undertecknad frilagt. Det är några små misstag som vi behöver rätta till dock.

Min dotter klättrade upp här hela tiden och flirtade med keyboardisten i bandet. y daughter just kept climbing up here and flirting with the keyboardist in the band. Och jag hörde inte detta själv men tydligen hade min son när bandet gått förbi sagt; ”Jag hoppas ni är bra”

Web Summit – här kommer resten!

En av de mest puckade grejerna jag gjorde när jag packade väskan till Web Summit var att glömma min powerbank/solpanelsladdare och/eller min dash laddare för min Oneplus 5… Extremt korkat!

Men det gick ju fint ändå, höll batteriet vid liv genom anteckningar, bilder & videoupptagningar. Så vi har kommit till dag två.

Något väldigt intressant denna dag var att lyssna på Microsoft när de pratade om Cyber Security. Speciellt WannaCry Malware attacken den 12 maj i år, ett datum som kommer gå till historien med tanke på skalan på attacken, en stor världsvid kordinerad attack. Nyheterna senast igår handlade ju om att UK och USA menar att det var Nord Korea bakom attacken.

IMG_20171108_151827.jpgIMG_20171219_121728_482.jpg

Öppna inte!

IMG_20171109_160504_361.jpg


TORSDAG – tredje & sista dagen

20171219_123056-ANIMATION.gifSista dagen var FULLSTK konferensen. Mozilla fick mig pepp på deras nya browser, måste testa ivf. Tillbaka till rötterna… Jon Skeet hamnade på min pluslista över bra människor efter hans inledande passionerade ord om varför teknikindustrin måste vara jämlik och såklart hans klassiska ”Code like a girl”-t-shirt!

Men jag lyssnade också på Susie Wee från Cisco om network APIs, blev insugen till hörnet där Wyclef Jean hade sin produktions master class. Avslutningsvis talade Al Gore passionerat om jordens framtid och teknikens möjliga roll i det hela.

Fullpackade dagar och många intressanta möten. Min LinkedIn lever igen. Men det var bra mycket mer som jag inte redogjort för här, eller försökt redogöra för. Mitt flyg gick tidigt på fredag morgon och sista natten spenderade jag själv. Jag tog in på ett hotell nära flygplatsen eftersom jag skulle upp så väldigt tidigt.

 

En rolig sak som hände när jag flög tillbaka till London, var när jag gick på planet och lånade toaletten. Efter att jag kom ut frågade jag flygvärdinnan om hon visste ifall det fanns några lediga platser längre back eftersom jag verkar åkt på en urinvägsinfektion. Det visste hon inte, men bad mig återkomma med frågan när de lyft. Men ganska snart, redan innan vi lyft kommer en manlig flygvärd och ber mig följa med honom;

”I believe we have better seat to accommodate your… situation”

Lite skämmigt… Men nu satt jag nära toaletterna som jag använde flitigt. Taaack EasyJet.

Tack Web Summit för en fantastisk konferens och för ert aktiva initiativtagande när det gäller att verka för att stötta och lyfta kvinnor i branschen (och andra minoriteter). Tack för Women in Tech för biljetten. Också tacksam för en arbetsplats som uppmuntrar sådant som detta.

 

Web Summit – första konferensdagen

Google Jigsaw

Argh, jag började ju skriva om min erfarenhet av Web Summit 2017 här, men kom helt av mig och hann bara med the Opening Ceremony. Så har ju ännu inte skrivit något om självaste konferensen! Är rädd att jag glömt bort roliga detaljer och sammanhang trots egna anteckningar och bilder, men jag ska göra ett försök att redovisa för resterande dagar också. Jag vill så gärna skriva ner och föreviga den inspiration och motivation jag fick under dessa dagar. Vem vet, när jag väl börjar skriva så kanske minnet kickar igång.

 

Jag delade ju rum med Anna och det slutade med att vi bodde väldigt smidigt till. Vårt första, planerade & bokade boende var en katastrof. Men Anna hittade ett perfekt, om än blygsamt, boende på samma linje som där Summitten låg. Det var nära en en station som kopplar ihop flera linjer, men precis innan, så vi kunde gå på vår station i lugn och ro och så på nästa station invaderades tåget av resterande deltagare. Det var också nära konferensområdet.

Området var väldigt stort. Det var 4 stora tält med utställningsområden och scener för olika föredrag. Sen fanns den stora arenan där de stora namnen och ämnena togs upp. Web Summit är faktiskt 25 olika tech-relaterade konferenser i en. En del sträcker sig över alla dagar och andra bara en. Den som relaterar mest till mitt yrke var torsdagens ”Fullstack”-konferens. Men mitt schema var fyllt av saker jag ville se och höra under alla dagar. Mer än vad tiden och den fysiska transporten mellan scenerna skulle tillåta, så jag missade massor som hade varit intressant.

En av de första dragningarna vi lyssnade på var Jared Cohen från Google Jigsaw, som är en samling projekt med ett och samma mål – göra internet säkrare. Projektet täcker ämnen som trygga konversationer, cyberattacker, våldsam extremism och så vidare. De använder bland annat machine learning för att moderera konversationer online och motverka ”online toxicity”.

 

En intressant sak som han nämnde var i samband med rekrytering till våldsam extremism online. Han delade med sig att det som visat sig locka unga tittare mest är hur väl en video besvarar ens frågor – inte kvalitén på videon. Detta är ju väldigt intressant! Beroende på om du har ett gott eller ont syfte, kan detta vara en bra eller dålig sak, att med liten budget kunna influera unga människor med ett väl genomtänkt budskap.

Ett annat genomgående tema dessa 3 dagar var ansvaret som tech communityn har, och öven på individnivå att ta ansvar för vad var och en är involverade i att utveckla – tillsynes hur litet det tycks vara i det hela. Det är ett ansvar.

 

Google Jigsaw

Jag lyssnade också på ämnet ”When machines outsmart us…” medMax Tegmark författaren till ”Life 3.0: Being human in the age of artificial intelligence”. Här var en sak jag dokumenterade därifrån;

IMG_20171218_200829_753.jpg

En av de saker som jag, med många andra, sett fram emot mest var att se Sofia the Robot och Einstein the Robot från Hanson Robotics. Ben Goertzel, Chief Scientist hos Hanson Robotics, var moderator för en debatt om robotars roll i det mänskliga samhället mellan de två robotarnas. Sofia förklarade att de kommer ta över våra jobb, men att det inte är en dålig sak. (Varvid Ben förklarade att vi människor kommer ha mer tid till mer kreativa saker istället. Man måste ju undra om inte han satt tanken i hennes huvud till att börja med – bokstavligen)

Dagens överraskning var Swedish hotspot och människorna jag mötte där. Vi fick berättat för oss att det skulle vara en diskussion angående kvinnor i teknikindustrin och vi bestämde oss för att komma tillbaka till det (eller egentligen fick vi förklarat att ämnet var Femtech, men det är något helt annat för mig – det var intressant oavsett)

Panelen bestod av Ishtar Touailat från Tieto (Årets IT-kvinna 2016), Ditte Hammarström från Snowfire och Sofie Lindblom från ideation360 och modererat av Jonas Almeling från Business Sweden. En mycket intressant diskussion med väldigt vältaliga kvinnor. Men som jag minns Ishtar kommenterade – det vore trevligt att inte bara alltid ha kvinnor som diskuterar bara denna fråga vid sådana här tillfällen, utan är inbjudna och aktiva i att diskutera faktiska teknikfrågor.

Men kvinnor i tech var något som togs upp även på de stora scenerna. Det behövs fortfarande uppmärksammas, tyvärr.

Sofie Lindblom, Ditte och Ishtar
Sofie Lindblom, Ditte Hammarström och Ishtar Touailat discussing Women in tech.

Efter konferensens slut gick vi några meter till the Sunset Summit och fick smaka på lite Portugisisk kultur.

DSC07568.JPG

Efter det så åkte vi in till centrala Lissabon för att vara med på ett mingel anordnat av Svenska ambassaden i Lissabon. Det var ett högst intressant tillfälle för nätverkande.

Vi drog ut en liten sväng på the Night summit (Läs; vi jagade efter kortaste köerna till baren). Innan jag blev bortsläpad av mitt sällskap till ett annat ställe, så mötte jag i kön en podcastare från London (jag gillar att lyssna på podcasts, framför allt teknikfokuserade sådana när jag tränar) och på nästa ställe vi hamnade träffade jag en ung, kvinnlig ingenjörsstuderande från Dublin (som också lyssnar på podcasts när hon tränar!) och vi hade ett mycket intressant samtal om bland annat Bryan Johnsson som jag nämnde i min förra post.

Det var första konferensdagen. Det var en hel del överraskande svängar och det är så roligt att träffa folk och höra vad de jobbar med eller försöker bygga.

 

Wolf’s <3

I fredags så begav sig jag, min syster och min kusin till Linköping för att se Henrik Berggren, fd frontman i Broder Daniel – ett band jag lyssnade ihjäl mig på i min ungdom. Jag såg dem senast 2008 på Way Out West och även det var en reunion. Såhär såg jag ut då:

Way out west 004-01.jpeg

Nästan 10 år senare är det dags att uppleva magiken igen! Denna konsert gjorde mig så glad och varm i hjärtat. Broder Daniel 4ever.

IMG_20171215_223918_440.jpgIMG_20171215_214629.dngIMG_20171215_202627-ANIMATIONIMG_20171215_195906-ANIMATIONIMG_20171215_162419-01IMG_20171215_080358-01